Våra naturliga förutsättningar
Den grundläggande relationen mellan häst och människa är inte så konstig. Den är snarare enkel och baserar sig på naturliga lagar. Hästen är ett bytesdjur med instinkt och hovar som bevisar det. Han kan fly eller försöka skada eller döda dig med hovarna. Människan är ett rovdjur med instinkt och verktyg för att bevisa det. Vi har gevär, lasso, piskor, bett, sporrar osv. för att få vår vilja igenom. Dessutom äter vi kött! Om inte hästen hade sin instinkt skulle han vara utrotad idag. Om inte människan hade sin instinkt skulle troligtvis vi också ha varit utrotade. Allting handlar om överlevnad!
– Vår rovdjursinstinkt visar sig tydligt i vårt arbete med hästar, säger Leslie. När det inte går som vi vill, när vi blir rädda, stressade eller frustrerade, har vi lätt att ta till metoder som inte hästen vill veta av i sin närhet. Vi ser gärna bara situationen när det går snett fast, vi egentligen borde se på helheten eftersom problemen uppstår långt tidigare.
– När vi arbetar med hästar förväntar vi oss mycket. Det är vad som gör att vi redan från början hamnar snett i relationen. När hästen inte förstår vad vi förväntar oss av honom så arbetar vi istället emot honom. Det beror inte på att hästen saknar kapacitet att förstå, den möjligheten har den långt utöver vad vi tror. Snarare handlar det om vår egen oförmåga att presentera vad vi vill.
Många människor är dessutom omedvetna om hur rädda de egentligen är för sin egen häst. För dessa räcker det med att komma överens med hästen. Man smyger runt hästen!
– Ska man vara riktigt ärlig så är ”komma överens”-attityden bättre än att arbeta med underkastelse, säger Leslie. Tyvärr har ”komma överens” stora begränsningar som påminner om underkastelsemetoden. Allt fungerar tills det faller i småbitar!
Vi har sedan många år en slags accepterad social våldsnivå. Det är med andra ord tillåtet att piska sin häst till underkastelse. Det är till och med reglerat i tävlingsreglementen hur mycket stryk hästen får ta! Ytterligare ett bevis på vår rovdjursattityd…
– Ray Hunt har en gång sagt de tänkvärda orden att ”det är det du lär dig sist som du borde ha lärt dig först”! Han kanske inte direkt tänkte på kommunikation med känsla när han sa det men det var i alla fall det jag tänkte på, fortsätter Leslie. För min del innebar det jag hörde att jag började fundera på vad jag egentligen gjorde.
– Relationsproblem mellan häst och människa kan lösas utan att vi tar till rovdjursinstinkten. Kommunikation med känsla gör att vi kan gå djupare in i relationen med hästen. Vi kommer närmare varandra och utplånar de naturliga motsättningar som finns mellan rov- och flyktdjur. Det är att komma närmare hästens sanna jag!
– Kommunikation med känsla tar inte på något sätt bort besvikelser eller dåliga dagar. Det eliminerar inte heller misstag, berättar Leslie. Däremot lär det oss människor att lösa problem med mycket mindre trassel.